Godmorgon, alla ni tre som typ fortfarande går in här,haha. Här sitter jag dödligt trött och väntar på pendeltåget, förseningsminuterna tickar på. Så tänkte passa på att skriva lite.. Hur leker livet? Det testar mig, jag kämpar på. Saknaden efter barnen varannanvecka är enorm, mammahjärtat brister. Men jag jobbar å jobbar å jobbar lite till när jag inte myser i mitt vardagskaos. Vi lämnar/hämtar kids på fredagar, så denna vecka har jag kört lördag, söndag, tisdag, onsdag,torsdag och nu idag fredag. Jag är så trött men lycklig och förväntansfull, det är fredag idag.. Vilket betyder hämtning av en trotsig treåring och klåfingrig 1,5 åring, mina fantastiska ungar ska jag få hänga med i en hel vecka. Tror ni jag klarar mig en vecka utan ungarna? Knappast, jag hämtade dem på min lediga måndag och lämnade på dagis tisdag. Åkte och övernattade sent efter jobbet tisdag eftersom jag började kl 09.00 onsdag..varje timma jag kan komma åt så försöker jag. Jag är så glad att jag faktiskt jobbar som jag gör mina barnveckor. Nu har vi helgen tillsammans , sen jobbar jag måndag och är sedan ledig tis-fre igen. Så tokjobb barnlediga veckor resulterar i grymt ledig tid med trollen! Var och hur bor vi? Vi bor i en 3a på 78kvm i bällsta i Bromma. Så det ekar tomt och är extremt ensamt ibland. Vincent gillar nya lägenheten och åker mer än gärna dit, det känns skönt! Går väl runt och hoppas på att allt ska bli bra igen, att det faktiskt finns massa kärlek kvar mellan oss. Men .. Ja vet inte. Det kanske är just såhär som allt blir bra, på olika håll. :')..