Godmorgon, alla ni tre som typ fortfarande går in här,haha. Här sitter jag dödligt trött och väntar på pendeltåget, förseningsminuterna tickar på. Så tänkte passa på att skriva lite.. Hur leker livet? Det testar mig, jag kämpar på. Saknaden efter barnen varannanvecka är enorm, mammahjärtat brister. Men jag jobbar å jobbar å jobbar lite till när jag inte myser i mitt vardagskaos. Vi lämnar/hämtar kids på fredagar, så denna vecka har jag kört lördag, söndag, tisdag, onsdag,torsdag och nu idag fredag. Jag är så trött men lycklig och förväntansfull, det är fredag idag.. Vilket betyder hämtning av en trotsig treåring och klåfingrig 1,5 åring, mina fantastiska ungar ska jag få hänga med i en hel vecka. Tror ni jag klarar mig en vecka utan ungarna? Knappast, jag hämtade dem på min lediga måndag och lämnade på dagis tisdag. Åkte och övernattade sent efter jobbet tisdag eftersom jag började kl 09.00 onsdag..varje timma jag kan komma åt så försöker jag. Jag är så glad att jag faktiskt jobbar som jag gör mina barnveckor. Nu har vi helgen tillsammans , sen jobbar jag måndag och är sedan ledig tis-fre igen. Så tokjobb barnlediga veckor resulterar i grymt ledig tid med trollen! Var och hur bor vi? Vi bor i en 3a på 78kvm i bällsta i Bromma. Så det ekar tomt och är extremt ensamt ibland. Vincent gillar nya lägenheten och åker mer än gärna dit, det känns skönt! Går väl runt och hoppas på att allt ska bli bra igen, att det faktiskt finns massa kärlek kvar mellan oss. Men .. Ja vet inte. Det kanske är just såhär som allt blir bra, på olika håll. :')..

Som ni ser har jag suttit och kikat igenom bildarkivet på bloggen. De väcker så mycket minnen och påminner om hur jäkla snabbt tiden faktiskt går. Gråter av lycka för att jag har mina fina underbara små (läs:stora) barn. Jag vill inget hellre än att det ska få en trygg och fin uppväxt.

Dagens planer är att åka och titta på en lägenhet i bromma. Men det gör mig så ledsen att det förmodligen inte kommer att gå ihop. För hög hyra och tillsammans med bostadsrätten blir det på tok för mycket avgifter. En liten sneakpeak på mitt liv just nu, suck!

Känns som vanligt lite wierd att gå upp och gå till jobbet medans barnen fortfarande sover. Har legat och sovit med Vincent inatt, mys till max. Sitter just nu på bussen och är snart framme på jobbet, halft död halft levande. Kaffe? Jatack! Följer treden....FYSATAN va kallt det är ute. Hej hej vinterland, vackert är det i alla fall!

Trött mamma, och sen kväll för Kidsen. Eftersom jag kom hem från jobbet så sent som straxt efter åtta så tog jag med öppna armar emot ungarna som lämnades ungefär samtidigt av sin farmor. De blev sen kväll för dem men är det okej att vara ego? På ett kärleksfullt sätt.. Ville så gärna dansa med dem till Melodifestivalen, ha fredagsmys och kramas massor. Hoppas att alla utom jag får sovmorgon imorgon. För mig är det jobb som gäller, 10 härliga timmar som förvisso bara känns som 8. Dags att sussa jag med....men finns så mycket annat som behövs göras. Den där satans tvätten t.ex, fuck! Å matlåda...nääääääj, jag orkar inte! Godnatt.

4 av  4 lediga dagar denna vecka har jag spenderat med mina två värstingar. De är inte bara över energiska de är sjuka också. Ska man inte vara slö och ligga och mysa och se på film vid sjukdom? HELLNO! Inte här hemme inte.

Det är mycket i tankarna just nu och mycket planer, men känns lite som att man sitter fast i skiten. Helt fantastiska erbjudande förvandlas för mig till ren ångest.

Nu tjöötar Vincent om att pysla ihop en alldeles egen brevlådan till hans rum, å visst visst.. hans önskan är min lag <3

Vet varken upp eller ner, ut eller in, mycket eller lite, på riktigt eller inte.. Det är så frustrerande att inte finna svaret på ett jäkla skit. Orkar inte fråga mig själv VARFÖR? Gång på gång utan att få några svar. Varför finner jag inte svaren i mig själv, å där kom det igen. Känner jag inte mig själv tillräckligt för att veta? Man tänker för mycket men hur ska man sluta tänka?

"Var med och tävla om 2 biljetter till den grymmaste isshowen någonsin hos Atousa Pink

 

 

Idag har jag haft ensamtid med Bästa vän och älskade lilla guddotter Leah. Visst är vi fina!!!

Man tänker för mycket.