Jäsp, tröttare blir man inte. Har sovit 2,5 timma inatt men har mig själv att skylla, bara för att jag är som jag är. Ibland orkar jag inte vara jag, varför ska jag vara så orolig för allt? Varför ska jag börja spekulera i det värsta tänkbara och spinna vidare på det. Jaja nu är det bara att försöka genomlida dagen och sova när barnen sover lunch.

Tack till Sara som bytte av Becka och tog natt skiftet, jag är som ett litet barn. Jag sover helst inte själv och gör jag det blir det ännu mera jobbiga tankar. Så som att jag inte har kontroll när jag sover i fall någon skulle bryta sig in. Därför kan jag inte somna när jag är ensam, fast det kunde jag inte i natt heller för då kom ju andra tankar på besök.

Får se vad man gör av dagen!



En muppig bild på mig, men det spelar ingen roll för det är vi tre <3